Får man snusa eller röka innan blodprov? Inte när du fastar

Det korta svaret

Inte under fastan. Vårdhandboken skriver att fastande patienter inte ska röka, snusa eller tugga tuggummi, och Region Värmland, Region Örebro län, Akademiska sjukhuset och NU-sjukvården säger samma sak i sina anvisningar. Under en fasta inför provtagning gäller alltså nikotinstopp från kvällen före tills provet är taget.

Kräver provet ingen fasta är reglerna mildare men pekar åt samma håll: SYNLAB ber dig avstå från rökning de närmaste timmarna före provtagningen. En nordisk genomgång av laboratoriernas anvisningar fann att de flesta bad patienten avstå från både rökning och snus på provtagningsmorgonen.

Den större poängen är en annan. Röker du regelbundet ligger flera värden redan högre än hos en icke-rökare, och det betyder mer för hur ditt provsvar ska läsas än cigaretten på morgonen.

Snus, vitt snus och nikotinpåsar

Snus nämns uttryckligen i nästan alla svenska anvisningar, eftersom det är så vanligt här. Nikotinet i snus ger enligt Läkemedelsboken på kort sikt ökad puls, förhöjt blodtryck och ett stresspåslag. Det är skäl nog att lämna prillan till efter provet.

Vitt snus och nikotinpåsar innehåller inget tobaksblad men samma nikotin. Läkemedelsboken påpekar att hälsoriskerna med vitt snus, liksom de flesta skadliga effekterna av vanligt snus, hänger ihop med nikotinet. Behandla dem som snus under fastan.

Använder du snus eller nikotinpåsar regelbundet, nämn det vid provtagningen av samma skäl som du nämner cigaretter: det är sammanhang för den som läser svaren.

Vad regelbunden rökning gör med blodstatus

Det här överraskar många när de läser sina egna svar. Jämför man friska rökare med icke-rökare har rökarna mätbart fler vita blodkroppar (LPK), högre hemoglobin, högre hematokrit och större röda blodkroppar, det vill säga högre MCV.

Effekten växer med antalet cigaretter. Storrökare hade fler röda och vita blodkroppar, särskilt neutrofiler, och en sämre blodfettsprofil: högre totalkolesterol, triglycerider och LDL, och lägre HDL.

I yttersta fall följde en amerikansk hematologimottagning 40 vuxna vars ihållande höga LPK visade sig bero på rökning, sedan andra orsaker hade uteslutits. Nästan alla hade förhöjda neutrofiler, ofta tillsammans med andra typer av vita blodkroppar.

En rökare kan alltså få ett LPK flaggat som högt utan någon infektion. Flaggan stämmer; larmet behöver inte göra det. Din läkare läser raden med vetskap om att du röker, eller borde göra det.

Snus, blodsocker och blodfetter: vad svenska studier visar

Eftersom snus är så vanligt i Sverige finns det gott om svensk forskning. I en kohort från Uppsala med 36 742 personer mellan 56 och 95 år ökade både nuvarande och tidigare rökning risken för typ 2-diabetes. För snus hos personer som aldrig rökt var sambandet svagare och inte längre säkert när forskarna tog hänsyn till andra faktorer.

I en norrländsk kohort som följdes från 16 till 43 års ålder hängde snus ihop med högre triglycerider och högre blodtryck i de enkla analyserna, men inte efter justering. Läkemedelsboken nämner ändå en ökad risk för typ 2-diabetes vid långvarig snusning.

För dig som ska lämna ett prov betyder det att en prilla på morgonen knappast förändrar allt, men den hör inte hemma under fastan. Regelbundet snusande är dessutom värt att nämna när ditt blodsocker eller dina blodfetter ska tolkas.

Påverkar rökning HbA1c?

Lite, ja. I en sammanställning av omkring 35 000 vuxna utan känd diabetes hade de som rökte ett HbA1c som var 0,10 procentenheter högre än hos dem som aldrig rökt, ungefär 1 mmol/mol. Deras fastande glukos skilde sig däremot inte, och glukoset två timmar efter en sockerdryck var lägre.

Skillnaden är liten för en person men ligger nära diagnosgränserna. I svensk vård räknas HbA1c på 42–47 mmol/mol som prediabetes, och 48 mmol/mol eller mer ingår i diagnosen diabetes. Ligger ditt HbA1c i gränslandet och du röker, ta upp det med din läkare.

Kan man se på ett vanligt blodprov om du röker eller snusar?

Inte direkt. Ingen rad i ett vanligt blodstatus eller kemiprov mäter nikotin; det görs bara när ett sådant prov beställs särskilt.

Men rökning lämnar fingeravtryck på det som mäts: högre LPK, högre Hb och blodfetter åt fel håll. Därför hjälper det att säga att du röker eller snusar, och ungefär hur mycket. Det är ingen bekännelse, det är sammanhang som ändrar hur en rad läses.

Samma sak gäller när du läser ett provsvar själv. Referensintervallen bygger på friska försökspersoner, och även då hamnar ungefär en frisk person av 20 utanför. En flagga på en rökares LPK är en jämförelse med människor som mestadels inte gjorde det du gör.

Efter att du slutat: hur snabbt värdena rör sig

Flera värden återhämtar sig över veckor till månader, inte dagar. I mottagningsserien ovan sjönk LPK när personerna dragit ner eller slutat, med en median på 8 veckor innan sänkningen syntes, och allt från 2 till 49 veckor.

I en amerikansk studie som följde rökare genom ett rökstopp hade de som fortfarande var rökfria efter ett år lägre LPK än de som fortsatte röka, trots att de hade gått upp något i vikt.

Det finns alltså inget att vinna på att hoppa över cigaretterna i två dagar för att få snyggare svar. Morgonen före provet är värd att respektera; två dagar är ingen strategi. Följer provet ditt rökstopp, jämför med ditt eget tidigare provsvar i stället för med intervallet.