Vem testas, och när?

Socialstyrelsen rekommenderar att alla gravida testas för graviditetsdiabetes i vecka 24–28, eftersom det ingår i det nationella basprogrammet. Den som har en ökad risk kan dessutom erbjudas ett test före vecka 20, så att en eventuell behandling kan börja tidigt. Det tidiga testet ersätter inte det ordinarie: är det normalt testas du igen i vecka 24–28.

Rutinerna skiljer sig ändå mellan regionerna, och 1177 skriver att det beror på var du bor om och när du gör en glukosbelastning. I Region Stockholm tas P-glukos i fingret på alla gravida vid inskrivningen och vid flera besök, och glukosbelastningen görs i vecka 24–28 om du till exempel har haft graviditetsdiabetes förut, fött ett stort barn eller har BMI 35 eller mer.

  1. Tidigare graviditetsdiabetesDen tydligaste riskfaktorn, och en anledning att testas tidigt.
  2. Stort barn förutEtt barn som vägde 4 500 gram eller mer, eller som var stort för graviditetslängden.
  3. BMI 30 eller merSocialstyrelsen räknar BMI 30 eller mer som ökad risk.
  4. Släkt och ursprungEn förälder, ett syskon eller ett barn med diabetes, eller en förälder född utanför Europa.

Så går glukosbelastningen till

Du kommer fastande på morgonen. Karolinska Universitetssjukhuset skriver att du som är gravid ska fasta minst 8 och högst 14 timmar, att vatten eller osötat te går bra på kvällen och att ett halvt till ett glas vatten är tillåtet på morgonen. Rök och snusa inte på morgonen före provet, och ät som vanligt dagarna innan. Glukosbelastningen har alltså egna regler, utöver det som gäller när du fastar inför ett vanligt blodprov.

Först tas ett fasteprov. Sedan dricker du en lösning med 75 gram glukos och sitter kvar och vilar. Nya prover tas efter en och två timmar, och hela besöket tar ungefär två och en halv timme. Ta gärna med något att äta efteråt.

Gränsvärdena, och varför de kan skilja sig

Socialstyrelsen anger att diagnosen ska ställas om något av de tre värdena når gränsen. Det räcker alltså med ett enda värde. Gränserna gäller venösa blodprov i rör med sur citratbuffert, den metod som WHO rekommenderar. Används rör utan citratbuffert är gränserna lite lägre: 5,1, 10,0 och 8,5 mmol/L.

Det här är beslutsgränser, inte ett vanligt referensintervall. De bygger på hur blodsockret hänger ihop med risker under graviditeten, och de gäller bara glukosbelastning hos gravida.

TidpunktDiagnos om värdet är minstRör utan citratbuffert
Fastande5,4 mmol/L5,1 mmol/L
1 timme efter 75 g glukos10,1 mmol/L10,0 mmol/L
2 timmar efter 75 g glukos8,6 mmol/L8,5 mmol/L

Om ett värde är för högt

Diagnosen betyder att kroppen inte hinner tillverka allt det extra insulin som graviditeten kräver. Behandlingen börjar nästan alltid med att du själv mäter blodsockret i fingret och får råd om mat och fysisk aktivitet. 1177 skriver att det ofta räcker. Om det inte gör det kan läkaren skriva ut metformin eller insulin.

Har du opererats för fetma, till exempel med gastric bypass, görs ingen glukosbelastning eftersom sockerlösningen kan ge besvär. Region Stockholms riktlinje beskriver i stället att du mäter blodsockret själv fem gånger om dagen under en vecka.

Ett mycket högt värde är något annat. Region Stockholms riktlinje skiljer ut ett fastevärde på 7,0 mmol/L eller mer, eller ett tvåtimmarsvärde på 11,2 eller mer, som tecken på en diabetes som troligen behöver läkemedel. Hur ett värde utanför gränsen läses i allmänhet förklaras på en egen sida.

Efter förlossningen

Blodsockret brukar bli som vanligt efter förlossningen, men risken för typ 2-diabetes senare i livet är högre. En översikt av 20 studier fann att kvinnor som haft graviditetsdiabetes hade nästan tio gånger så hög risk att utveckla typ 2-diabetes som andra kvinnor. Därför kallas du till ett nytt blodprov, och ibland en ny glukosbelastning, några månader efter förlossningen.

Glukosbelastningen är ett av flera prover under graviditeten. Hela kalendern finns i genomgången av blodproverna när du är gravid.